Musikroyalties i Sverige

Vad är royalties?

Royalties är ersättning till musikskapare när deras musik används – till exempel när en låt spelas på radio, streamas på Spotify, används i en reklamfilm eller framförs live.

Denna rätt grundar sig i upphovsrättslagen, som ger dig automatiskt skydd så fort du skapar ett verk. Du behöver inte registrera din musik för att ha upphovsrätt, men du behöver registrera dig hos olika organisationer för att faktiskt få betalt.

Upphovsrätten delas in i två delar:

• Ekonomisk rätt – din rätt till ersättning när din musik spelas, streamas eller används.
• Ideell rätt – din rätt att bli namngiven som upphovsperson och att verket inte kränks.

Äganderättigheter för musik

En låt består av två separata delar: kompositionen (melodin och texten) och inspelningen (den specifika versionen som spelats in, också kallad "mastern"). Det är viktigt att förstå skillnaden.

Upphovsrätt (kompositionen)

Upphovsrätten tillhör den eller de som skrivit låten – kompositörer och textförfattare. Ingen får använda din komposition utan licens, men att spela in en cover är tillåtet via tvångslicens genom NCB – så länge melodi och text inte ändras. Om flera personer skrivit en låt tillsammans delar de på upphovsrätten enligt överenskomna procentandelar (så kallade "splits").

Masterrättigheter (inspelningen)

Masterrättigheten tillhör den som producerat och bekostat inspelningen. Spelar du in i din hemmastudio på egen bekostnad äger du mastern. Är du signad på ett skivbolag som betalar för inspelningen äger oftast bolaget mastern.

Närstående rättigheter

Närstående rättigheter ("neighbouring rights") skyddar utövande konstnärer – artister och musiker som medverkar på en inspelning – samt skivbolagen. Även om du inte skrivit låten men spelar gitarr eller sjunger kör har du rätt till ersättning när inspelningen spelas offentligt.

Sammanfattning

• Låtskrivare/kompositör → äger upphovsrätt till kompositionen
• Producent/skivbolag → äger masterrättigheter till inspelningen
• Medverkande artist/musiker → har närstående rättigheter kopplade till sin prestation på inspelningen

Typer av royalties

Vilka royalties du har rätt till beror på din roll – om du är låtskrivare, artist, musiker, producent eller skivbolag.

Hur får man betalt?

Att ha rätt till royalties och att faktiskt få dem utbetalda är två olika saker. Du behöver vara registrerad hos rätt organisationer och ha din musik korrekt dokumenterad.

Steg 1: Registrera dig hos insamlingsorganisationerna

Beroende på din roll behöver du ansluta dig till en eller flera av dessa:

• Stim – om du är låtskrivare eller kompositör. Gratis att gå med.
• SAMI – om du är artist eller musiker som medverkar på inspelningar. Gratis att gå med.
• IFPI – om du äger masterrättigheter. Kräver ett registrerat bolag (juridisk person) och en årlig medlemsavgift – privatpersoner kan inte bli medlemmar.

Steg 2: Välj en distributör (för streaming och försäljning)

För att din musik ska finnas på Spotify, Apple Music, Tidal och andra plattformar behöver du en digital distributör. Distributören levererar din musik till plattformarna och betalar ut inspelningsroyalties (master royalties) till dig. Populära distributörer för indie-artister är exempelvis DistroKid, TuneCore, CD Baby och Amuse.

Steg 3: Registrera dina verk och inspelningar

Det räcker inte att bara gå med – du måste också registrera varje låt och inspelning:

• Hos Stim: registrera varje låt, inklusive medförfattare och hur upphovsrätten fördelas.
• Hos SAMI: fyll i SAMI-listan med vilka som medverkat på varje inspelning.
• Hos IFPI: registrera dina inspelningar med korrekta metadata (inklusive ISRC-koder).

Hur betalas pengarna ut?

• Stim betalar ut åtta gånger per år.
• SAMI betalar ut löpande, men det kan ta tid.
• Distributörer betalar vanligtvis ut kvartalsvis.
• Internationella royalties kan ta ännu längre tid.

Vem samlar in royalties?

Stim, SAMI, IFPI, NCB, distributörer – och hur de hänger ihop.

Olika organisationer ansvarar för olika typer av rättigheter. Här är en översikt:

Och distributörerna då?

Distributörer som DistroKid, TuneCore och CD Baby levererar din musik till streamingplattformarna och betalar ut inspelningsroyalties. De samlar inte in framföranderoyalties, mekaniska royalties eller närstående rättigheter – det hanteras av Stim, SAMI och IFPI.

Hur mycket kan man förvänta sig?

Det beror på hur mycket din musik spelas, var den spelas, vilka avtal du har och hur många som delar på rättigheterna. Här är några riktmärken.

Streaming (Spotify, Apple Music etc.)

Streamingtjänster betalar inte ett fast belopp per stream – ersättningen beräknas utifrån din andel av plattformens totala streams under en period. Som en grov uppskattning:

• En stream på Spotify genererar cirka 2–5 öre totalt, som delas mellan alla rättighetshavare.
• 1 miljon streams ger uppskattningsvis 30 000–50 000 kr (innan fördelning mellan alla parter).

Radio och TV

Ersättning samlas in av Stim (för låtskrivare) och SAMI/IFPI (för artister och skivbolag). Beloppen varierar beroende på kanal, sändningstid och antal lyssnare.

Liveframträdanden

Arrangören betalar en licensavgift till Stim. Se till att setlistor rapporteras efter varje spelning så att du får din ersättning.

Bakgrundsmusik (butiker, restauranger etc.)

Verksamheter som spelar musik offentligt betalar licensavgifter till Stim och SAMI/IFPI, som fördelas till rättighetshavarna.

Hur stor del av kakan får du?

Din faktiska intäkt beror på dina avtal:

• Som helt oberoende artist behåller du i princip allt, minus distributörens avgift och organisationernas administrativa kostnader.
• Med ett skivbolagsavtal kan din andel vara så låg som 15–20 %. Eventuella förskott måste dessutom vara återbetalda innan du ser pengar.
• Med ett förlagsavtal delar du dina upphovsrättsliga royalties med förlaget, vanligtvis 60/40 eller 70/30 till din fördel.

Vad händer om du inte registrerat dig?

Kort sagt: pengarna försvinner inte, men de når inte dig. Organisationerna samlar in royalties oavsett om du är registrerad – men utan registrering kan pengarna inte betalas ut. Efter ett antal år kan oidentifierade pengar fördelas till andra rättighetshavare.

Vanliga misstag

• Bara registrera sig hos distributören – distributören samlar bara in inspelningsroyalties. Stim-pengar och SAMI-ersättning kräver separat registrering.
• Inte fylla i SAMI-listan – även om du är med i SAMI måste du registrera vilka inspelningar du medverkat på.
• Glömma att registrera verk hos Stim – Stim kan bara betala ut för verk som finns i deras system med korrekta uppgifter.
• Inte rapportera liveframträdanden – Stim får rapporter automatiskt från radio och streaming, men liveframträdanden kräver manuell rapportering av setlistor.
• Internationella royalties – utan rätt registrering (och ibland aktivt opt-in hos IFPI) kan royalties från utlandet gå förlorade.

Sverige vs utlandet

Har det betydelse? Ja – framför allt i hur systemet är uppbyggt.

Sverige och Europa: CMO-modellen

I Sverige samlas royalties in av CMO:er (Collective Management Organizations). Stim hanterar både framföranderoyalties och mekaniska royalties – en relativt strömlinjeformad modell. Stim samarbetar med systerorganisationer i andra länder för att samla in royalties när din musik spelas utomlands.

USA: ett mer fragmenterat system

I USA är systemet mer uppdelat:

• PRO:er (BMI, ASCAP, SESAC) hanterar bara framföranderoyalties.
• Mekaniska royalties hanteras separat, bland annat via Harry Fox Agency.
• SoundExchange samlar in digitala framföranderoyalties för artister och skivbolag (liknande SAMI:s roll).

Närstående rättigheter – en viktig skillnad

USA har historiskt inte erkänt närstående rättigheter för radio – amerikanska artister har alltså inte fått ersättning när deras musik spelats på FM-radio, något som är självklart i Sverige. Sedan 1 juli 2025 gäller Sveriges regler för närstående rättigheter alla inspelningar oavsett artistens nationalitet.

Internationell insamling – viktigt men inte automatiskt

Att vara registrerad hos Stim betyder inte att alla internationella royalties automatiskt hittar hem. Stim har avtal med systerorganisationer, men:

• Internationella organisationer kan kräva mer detaljerade metadata.
• Insamling i vissa territorier kan vara långsam eller ofullständig.
• IFPI:s internationella insamlingstjänst kräver aktivt opt-in och ISRC-koder.